Migrationsrätt

Verkställighetshinder betyder att det finns något som hindrar dig från att återvända till ditt hemland. Om du har ansökt om asyl och fått ett utvisningsbeslut som inte går att överklaga, har du möjligheten att, som en sista åtgärd, ansöka om verkställighetshinder hos Migrationsverket. Verkställighetshinder innebär att det finns hinder mot att utvisa dig till ditt hemland. För att göra en sådan ansökan krävs att nya omständigheter framkommit som inte behandlades tidigare under din asylutredning. Det kan exempelvis röra sig om ett ökat skyddsbehov, om mottagarlandet (hemlandet) inte kan ta emot dig, medicinska hinder, förändrad familjesituation eller andra specifika skäl.

Det finns tre kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. 

En flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet i en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting men som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle riskeras att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som riskerar en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av en väpnad konflikt/krig i hemlandet. 

Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande men som befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon behöver skydd på grund av en inre eller yttre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

Uppehållsrätt innebär en rätt för EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige i mer än tre månader utan uppehållstillstånd. Dessa kan alltså resa in i Sverige och vara här utan några tillstånd under förutsättningar att de har pass eller är undantagna från kravet på pass.

För dig som vill stanna i Sverige och inte är EU/EES-medborgare eller anhörig till en sådan medborgare krävs ett uppehållstillstånd i Sverige. Det finns fyra huvudsakliga grunder för uppehållstillstånd: skyddsbehov, anknytning, arbete, studier eller försörjning på annat sätt samt synnerligen ömmande omständigheter. Vanligtvis krävs det att du beviljas uppehållstillstånd innan du reser till Sverige.

Ett återreseförbud medför ett förbud för en utlänning att resa in i samtliga Schengenstater. Om särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett återreseförbud meddelas ska ett sådant förbud inte meddelas. Det kan t.ex. vara att utlänningen har barn eller andra nära anhöriga i Sverige eller i någon annan Schengenstat som han eller hon inte kan träffa om ett återreseförbud meddelas. Det kan därför vara klokt att konsultera en jurist för att eventuellt överklaga ett beslut om återreseförbud.

När du överväger att överklaga ett beslut från Migrationsverket eller domstol finns det flera viktiga faktorer att tänka på.  Först och främst är det viktigt att du förstår beslutets innebörd och tydligt identifierar vilket beslut du överklagar och hur du önskar att det ändras. Det är även viktigt att ange vilka bevis du vill åberopa och förklara hur varje bevis stöder din talan.

Överklagandet ska göras skriftligt och skickas in inom tre veckor från det att du mottog beslutet. Att söka rådgivning från en erfaren jurist är klokt för att få vägledning och hjälp med att formulera överklagan på ett korrekt sätt. En jurist kan även hjälpa dig att bedöma vilka bevis och argument som är mest relevanta för din situation och öka dina chanser till framgång i överklagandeprocessen.

Den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige har i vissa fall möjlighet att få juridisk hjälp av ett offentligt biträde som myndigheten bekostar. Ett offentligt biträde kan vara en advokat, biträdande jurist eller annan person som bedöms vara lämplig för uppdraget.

I asylärenden där den som söker har framfört skyddsbehov och riskerar avvisning eller utvisning, är huvudregeln att ett offentligt biträde ska utses. Det gäller även i förvarsärenden.

Det är dock inte alla som ansöker om uppehållstillstånd som automatiskt tilldelas ett offentligt biträde. Migrationsverket kan välja att avstå från att utse ett offentligt biträde om det bedöms att det inte finns något behov av biträde. För ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning eller arbete tilldelas vanligtvis inte et offentligt biträde.

För att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige krävs att man har bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år och dessutom måste man kunna försörja sig och sin familj. En person med ställning som varaktigt bosatt i Sverige som lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land, har rätt att återvända hit och bosätta sig här igen utan att ansöka om uppehållstillstånd om inte han eller hon har förlorat sin ställning som varaktigt bosatt.